Less or more

1. Juristpojken kommer hem 2. Det är vappen! 3. Jag hittade 20cent på bussgolvet. It's a sign, för jag hittar aldrig pengar. Det måste betyda att det finns oanade förmögenheter i sikte för mig. 4. Jag var på jobbet 7 minuter i förtid. Plusminuter people, plusminuter!

Imorgon kommer juristpojken hem. Det är najs, supernajs. Mindre najs är att det betyder att jag måste städa undan alla spår av mitt ensamboendeleverne - plocka undan disken, kläderna som ligger ungefär där jag slängt dem på kvällen, en veckas tidningar och osorterad post och bädda sängen när jag stiger upp imorgon. Om man inte skulle veta bättre skulle man kunna tro att det bor en tonåring i vår lägenhet just nu. Fattas bara tie pizzakartonger och tre halvdruckna stora coca-cola-flaskor.

Spotted på spårvagnen igår: Aurora från Auroranhenkarit looking fresh i en beige trenchcoat. Det tog en stund innan jag kunde placera det bekanta ansiktet, och när jag sen insåg vem det var blev jag jätte medveten om vad jag hade för kläder och gick och gömde mig längst bak, rädd för att hon typ skulle komma och säga åt mig att jag verkligen faktiskt borde ha andra skor på mig. As if, liksom. Tur att hon steg av sen ganska snabbt så jag kunde slappna av och vara normal resten av resan.

Schas. Ut i solen med er och sitt inte inne och läs bloggar. Måste bara jobba lite först.

Tur att det finns skumppa iallafall. Dags att ladda förrådet inför vappen.

Ett stort problem med nya delikatessen - det finns inte barillas pastasås med ricotta.

Snart. Alldeles snart är det vappen och första maj och då får man dricka skumppa med silversugrör och ha den blommiga kappan och teknologmössa och känna att nu, nu är det inte långt till sommaren. Man kan köpa majblomma och höra våren sjungas in och titta på ballongerna och kanske skutta några glädjeskutt på väg på förstamajsillis och juristpojken har kommit hem från sitt äventyr med kartboken och man får vara två igen. Men idag när jag har ont i halsen och snuva och hela världen bara är tråkig och grå så känns det som om det skulle vara en evighet tills dess. Och en evighet är så mycket längre än snart.

Idag har vi bokat hyrbil och boende med fin utsikt över vingårdar för italiensemester i augusti. Autostrada per Firenze, presto!

En förkyld måndag efter golfrundan igår - dumma förrädiska vårväder som luras med att det känns varmare än det är. Men det finns hopp inför golfsäsongen i år också, spelandet var inte sååå tröstlöst dåligt som det kunde ha varit. Mera övning bara så blir det nog bra.

Årets första utomhussvingar, det går helt bra, men det är lite kallt om fingrar och öron. Jag får ta mössa och vantar med ut på banan imorgon.

Gårdagens gästblogg-by-Pekka inlägg ger kanske en fingervisning om hur roligt vi hade det igår - först lång middag på mangesud, sen en sväng via karaokebaren där M och jag uppträdde med en dålig version av Fly me to the moon, sen en sväng till william k och sen hem via nattmaten. På william k diskuterade vi gamla dataspel och jag märkte till min förvåning att jag tycks ha varit en liten spelnörd redan innan jag visste vad nörd betyder. Sånt blir man varm i hjärtat av. Överlag blir man varm i hjärtat av såna här kvällar.

Chimbalaya, Anna är mera nörd än vad vi pojkar visste (om ni vet gorillas och scorched earth vet ni vad jag talar om) Gussssht Blog by Pekk

Gästblogg by Pekka!!! (Anna kan!!!)

Inget piggar upp en som lite fredagsshopping, på rea dessutom. Nu är klädproblemet till ett bröllop löst.

För två veckor sen visste ingen ens om nån vulkan som heter eyjafjallajökull, nu finns det inget annat att tala om. (Okej, det finns också Jonas som har varit otrogen och är ett allmänt svin, men det är jag så upprörd över att jag inte kan tala om). Så. Finaste bilderna på Eyjafjallajökull hittar man på Boston.com - finaste fredagseftermiddagsunderhållningen idag.

Ikväll skall jag äta middag med styrelsen från studietiden och jag kollar in menyn på restaurangen redan nu och komponerar min måltid i huvudet. Det lutar åt kammusslor till förrätt och chokladfondant till efterrätt, men egentligen skulle det inte vara helt fel med carpaccio heller. Problemet är bara varmrätten. Tur att jag har hela dagen på mig att lösa det här.

Borde man vara orolig om ens müslistänger kan innehålla spår av svaveldioxid? Jag tycker att det verkar lite skumt.

Idag tillbringade jag kvällen med 15 flickor på chokladtasting. En representant för leonidas chokladbutik berättade om chokladtillverkning och visade bl.a en film från en chokladfabrik som man blev otroligt chokladsugen av - bara fina bilder av kakaobönor och smält choklad och kakaosmör och kakaomassa och gudvetvad. Som tur fick vi smaka en hel del också, både rena "ursprungschokladbitar" från olika delar av världen och färdiga praliner. Nu mår jag som man förtjänar när man bara äter choklad till middag.

Inbokat till nästa vecka: en golflektion för att inte ge mig själv en chans att börja säsongen med självinducerade felaktiga swingar.

En screenshot från Sofi Fahrmans blogg idag - supposedly en bild på en klänning i en tvättpåse men egentligen en bild för att visa hur många typ exakt likadana Louboutins hon har på sin hylla. Okej, ett par är tydligen i mocca. Well that makes it all better.

En av mina skor fattas - imorse när jag skulle dra på mig dem och gå till jobbet stod det bara högersko i skohyllan och den andra är nowwhere to be found. Mycket konstigt, speciellt som jag hade dem på mig förra veckan och alldeles säkert kom hem med båda två på mig.

Juristpojken skulle ha flugit till Madrid idag men askmolnet ställer till det hela och han bestämde sig för att göra det hela till ett äventyr och åker båt och tåg ner. Med en skolatlas från lågstadiet i ryggsäcken som karta så han hittar fram. Och en tågstrejk i frankrike som just lämpligt ligger i vägen mellan Helsingfors och Madrid.

Bästa festen på länge igår på orkesterns skivutgivning, men idag är det lite seg fiilis och jag har ont i ett blålila stukat pekfinger som tydligen skadades i dansens virvlar igår...

Nu skall här planteras!

Värsta tanten är jag idag - juristpojken är ute och svirar och jag har tillbringat min kväll med att köpa blommor på plantagen (har man balkong måste man ju ha balkongblommor...), lyssnat på en gåva i toner på radio vega på vägen hem i bilen och nu ser jag på Så ska det låta. Tur att jag skall på fest med bästa orkestern imorgon så jag inte åldras mer än så här i förtid.

Igår åt jag födelsedagsmiddag på Aito med flickorna - supertrevlig kväll med mycket snack om det ena och det andra över tre rätter, en flaska vin och lite skumppa. Very nice. Tyvärr blev jag lite besviken på själva restaurangen: jag hade hört så mycket bra om den och den finns på plats 20 på listan på de 50 bästa restaurangerna i Finland, men igår gjorde de nog ingen prestation värd den platsen. Visserligen var det alldeles superbra service och vi fick en jättegod överraskningshälsning från köket att börja med, men det uppvägde inte det faktum att resten maten bara var okej - riktigt god nog, men lite för många små detaljmissar (bl.a. en kylskåpskall torr förrätt som borde ha varit rumsvarm...) som drog ner mitt vitsord. Eventuellt kan man skylla det på att det drog in en hel busslast med norrmän som skulle ha mat samtidigt som vi, men det berättigar det nog ändå inte riktigt.

På seminarieplatsen hittade jag en så här modern broschyr som gör reklam för hotellets bröllopsarrangemang. Over my dead body att jag skulle ha bröllopsfest här med det där som utgångsläge.

Bilden lånade jag från aftonbladet . Dagens mest spännande nyhet - bröllopsinbjudningarna har läckt ut i pressen. Snart kan man börja ladda för 12 timmar direktsändning.

Sommarmoln utanför jobbfönstret idag och bra flyt innanför jobbfönstret. Sånt diggar jag. Imorgon är det dessutom seminarie hela dagen = kaffepauser och lunchpaus med jämna mellanrum. Smooth sailing ända till veckoslutet alltså.

Igår var jag king of the road på 51:an till Ekenäs med en hyrd paketbil. En timmes väg dit och en timmes väg tillbaka bakom en stor ratt högt uppe i bilen och jag kände mig som en långtradarchaffis. Skulle vi ännu ha stannat och druckit kaffe och äta sliskiga köttpiroger på nån bensinstation skulle illusionen ha varit total.

Vi gjorde The Impossible Choice lätt för oss och gjorde stora inredningsshoppingen del II på veckoslutet och kom hem, fullständigt utmattade, efter att ha sprungit runt i typ alla inredningsbutiker som det finns i den här delen av landet, med mattor och lampor och sängbord och TV och en massa annat. Störande nog så var mattan som vi hade tänkt till arbetsrummet alldeles för liten och måste föras tillbaka och bytas till en större...

Igår öppnade A och jag golfsäsongen. En av de första riktigt soliga och varma vårdagarna kom vi inte ens att tänka på att vi skulle ha kunnat vara ute utan vi ställde oss i innehallen och slog våra bollar mot en vägg. Betryggande nog verkar swingen sitta kvar i ryggmärgen ännu och nu kliar det i fingrarna av lust att komma ut och testa spelet lite mer. Ännu lite tålamod så kan man nog snart spela ute utan att få våta fötter av smältvatten.

Fredag, fredag, ljuva fredag. Ikväll skall vi ha kusin-middag hemma hos oss och juristpojken har lämnat in sitt slutarbete och återgår till världen med oss andra vanliga dödliga. Såna saker blir man glad av en sån här fredag.

Jag är shoppingsugen och känner att jag skulle behöva lite nya vårsaker. Typ en trenchcoat och nya ballerinan och smala snygga jobbyxor och en kjol kanske? Det finns så mycket fint... Jag diggar den där rutiga klänningen massor - men man kanske ser ut som en vandrande hästens-säng i den? Faktum är iallafall att vår lägenhet också behöver en hel del ännu. Typ mattor och gardiner (okej, gardinerna är beställda men ännu obetalda) och lampor och sängbord och en ny TV och blommor till balkongen. Snygg lägenhet eller snygga kläder? Oh, the agony of världsliga problem.

Den här våren skulle kunna jobba lite snabbare nu tycker jag (och jag vet att den smälte snön supersnabbt, men lite mer resultat än så kan vi väl få?!?). Jag börjar tröttna rejält på min grå-svarta vintergarderob och längtar till vår- och sommarkläderna. Allra helst vill jag ha ballerinan och solglasögon och för lite ytterkläder för att man tror att det är varmare än det är och huttra lite i parken för att det hör till på årets första picnic. Men jag kan vara realistisk också. Allt jag ber om är lite sol och lite krokusar och litelite varmare än +5. Inspirationsbild: Kanske man borde hjälpa våren på traven och göra en statement och lägga undan vinterkläderna och hoppas på att våren fattar vinken och börjar jobba lite effektivare.

Gårdagens samvetsträning blev bättre än väntat: det finns nämligen inget som peppar en till att kämpa så mycket som möjligt som då det finns en halvbekant som man inte egentligen känner men nog hälsar på och växlar några ord med. Då är det inte läge att lata sig igenom magmuskelövningarna eller ta de mindre tyngderna för att man inte riktigt känner för att göra axellyft just nu, just idag. Idag har jag självförvållad, stolthetsinducerad träningsvärk.

Dagens samvetsträning: jag måste gå och träna idag för efter att jag joinade heiaheia får jag så dåligt samvete om jag inte är aktiv och också tränar när alla kompisar registrerar crazyga mängder träning. Eller fejk-tränar de och bara låtsas för att få registrera ett träningspass? Tyvärr tror jag inte det. Dagens vuxenpoäng: ett pensionssparavtal. Så deppigt att lägga undan pengar som jag får röra nästa gång om 35 år.

Idag har min sommarsemester fått ok från chefen och nu är det bara att börja planera - vi avslutar det hela med en vecka i Italien och nu drömmer jag redan om sol och värme (eller hetta kanske är ett bättre ord när det gäller Italien i augusti) och sommarklänningar (den här resan kommer förstås att kräva en update i sommargarderoben) och god mat. En hyrbil och lite vingårdar på det och så är vi alldeles lugna och sommarharmoniska när vi kommer tillbaka till jobbet.

Min skidlektion förra året visade sig vara en vändpunkt i min skidkarriär - där jag alltid tidigare släpat mig fram med skavsår och bakhala skidor gled jag nu fram som värsta proffset. När man vet hur man gör (och inte har skavsår from hell ) är det så mycket roligare. Syster T och jag har blivit just det vi hatade hos våra föräldrar när vi var små: prutthurtiga friskluftsivrare som ropar hurtiga och "uppmuntrande" kommentarer om att det bara är ett litet nafs kvar och att det mest är nerförsbacke när det egentligen är 10km kvar och upp på ett fjäll först. Nästa år har jag säkert skidtrikåer och är ännu mer fanatisk.

Hemma igen med trevlig träningsvärk efter påskens skidturer. Skall bara jobba lite så återkommer jag sen.

Termometern utanför mitt jobbfönster visar 13 grader varmt och solen skiner faktiskt. Nästan så man vågar tro på att våren är på kommande. Den här tiden på året får jag alltid så mycket lust att cykla - ta fram cykeln ur förrådet och pumpa däcken och cykla nånstans på trottoarer där gruset ännu knastrar. Friheten med det är våren i ett nötskal. Tyvärr så vet jag redan nu att när jag sen fått fram cykeln och cyklat en liten tur så är det inte fullt så roligt som man inbillar sig att det skall vara. Men det är som med hurtiga hösten , man måste alltid ge det ett försök -kanske den här gången är den gången då det går som man tänkt sig?

Skärtorsdag och bara sex och en halv timme jobb och sen åker vi till lappland.